Emle erejeler. I tarau

Ärıpter emlesı

Dauysty dybys ärıpterınıƞ emlesı

Dauysty dybystardy taƞbalaityn ärıpter: a, á, o, ó, u, ı, u, ú, e.

§1. a, e, u, ı ärıpterı sözderdıƞ barlyq buynynda jazylady: ana, baqyt , shaǵala, balapan, bota, bolashaq; elik, egemendik, elgezek, qurmet, kórkem; yqpal, yrys, mysal, jańǵyrý, baqsy, jaqsy; irgeli, irimshik, bilim, izgilik, kishipeıil, senim.

§2. á, o, ó, u, ú ärıpterı töl sözdıƞ basynda jazylady: ádis, álem, sán, dán, mádenıet, báıterek; ozyq, ońtaıly, qoǵam, torsyq; óris, ómirsheń, kósem, bórik; utymdy, ustaz, qujat, tumar; úrdis, úkimet, júıe, túbegeıli. Kırme, şettıldık sözderdıƞ ekınşı, üşınşı buynynda da jazylady: sirá, kiná, kýá, ińkár, kúmán, shúbá, zámzám, dúdámal; bulbul, maǵlumat, samuryq, májbúr, dúldúl, dástúr, manóvr, montór, parashút, absalút, festıvál, kobált, banknot, alkogól, vestıbúl.

j, sh men ı ärıpterınıƞ ortasynda kelgen a dybysy jıƞışke aitylğanymen, a ärpı jazylady: jaı, jaılaý, jaıly, shaı, shaılyq.

Dauyssyz dybys ärıpterınıƞ emlesı

Dauyssyz dybystardy taƞbalaityn ärıpter: b, d, f, g, ǵ, h, ι, j, k, l, m, n, ń, r, q, r, s, t, v, ý, z, sh, ch.

§3. b, g, d, f, h, j, k, l, m, n, p, q, r, s, t, v, z, sh, ch jäne ı, ý (§6-ny qaraƞyz) ärıpterı sözdıƞ basynda, ortasynda, aiağynda jazylady: baılyq, kóbelek, arab; gúl, kógal, pedagog; dáýlet, baǵdar, asteroıd; fılosofıa, múftı, paragraf; hıkaıa, qahar, tarıh; jospar, ereje, muqtaj; kúmis, shekpen, berik; lebiz, alash, táýekel; máńgilik, qaımaq, ǵalym; namys, kóne, dastarqan; parasat, kópir, talap; qurmet, maqtanysh, bolashaq; ras, ertegi, ómir; saıasat, kelisim, aıtys; tabıǵat, qatal, sáýlet; vırýs, avtor, rezerv; zerde, bilezik, qundyz; shańyraq, búrshik, qylysh; chempιon, kaýchýk, senvıch; ıá, qaıyń, saı; ýaqyt, áleýmet, taý. Ashshy, tushshy, keshshe sözderınde ekı sh ärpı qatar jazylady.

§4. ǵ ärpı söz basy men ortasynda ğana jazylady: ǵarysh, aǵash, samǵa.

§5. ń ärpı söz ortasy men soƞynda ğana jazylady: mórtańba, eńbek, tańerteń, meń, zań.

ı, ý ärıpterınıƞ emlesı

§6. ı, ý ärıpterı dauyssyz dybys retınde taƞbalanady: aı, úı, oıshyl, ıaǵnı, qoıan, saıa, ıod, faıl, aıkıdo, mezozoı, ýaǵyz, ýaqyt, aý, sáýkele, demeýshi, qaýyn, aıýan, keıýana.

§7. uı (yi), ıı (ıi) dybys tırkesterı sözdıƞ barlyq buynynda ı ärpımen jazylady: ıgilik, ıman; kıim, tıyn, sıa, sıaqty; bı, tarıhı; ınstıtýt, kıno, granıt. (yi), ıı (ıi) dybys tırkesterı sözdıƞ barlyq buynynda ı ärpımen jazylady: ıgilik, ıman; kıim, tıyn, sıa, sıaqty; bı, tarıhı; ınstıtýt, kıno, granıt.

E s k e r t u. Qosar uı (yi) ärıpterı tek suı (syi), tuı (tyi) tübırlerınen jasalğan sözderde jazylady: suılyq, suıymdylyq, suıý; tuıym, tuıylý, tuıý.

ıy, ıi ärıp tırkesterıne aiaqtalğan etıstıkke kösemşenıƞ ı (-i) jūrnağy jalğanğanda, ekı ı ärpı qatar jazylady: baıy – baııdy, keıi – keııdi

§8. uý (ūu), úý (üu) dybys tırkesterı cözdıƞ barlyq buynynda ý ärpımen jazylady: ýyldyryq, ýyz, ýildeý; týys, qýyrshaq, gýil, tintýir; oqý, sý, jazý, kelý, barý.

§9. iu ärpı ıý ärıp tırkesı türınde jazylady: aıý, baıý, oıý, jaıý, súıý

E s k e r t u. ı ärpınen keiın tūrğan iu ärpınıƞ ornyna ý jazylady: qıý, jıý.

§10. ia ärpı ıa ärıp tırkesımen jazylady: qoıan, ıaǵnı, saıa.

E s k e r t u. i (ı) ärpınen keiın tūrğan ia ärpınıƞ ornyna a jazylady: qıar, sıa, jarıa.

Derek közı: Egemen Qazaqstan